När Samsyn Hyllie har lunchmöte på Arenan är det en rad olika aktörer som samlats runt borden. Här finns representanter för näringsidkare, byggherrar och bostadsbolag. Dessutom finns en av områdets första hyresgäster på plats för att berätta om varför hon valt att bosätta sig just här.
På torget utanför promenerar människor ner mot tågen eller bortåt Emporia.
Ett folkliv som var svårt att föreställa sig i de workshops som hölls om området när det bara var åker.
- I skräckscenariot såg vi bara en ensam korvkiosk härute, säger
Malmö stads fastighetsdirektör Börje Klingberg.

Ingen var intresserad
Det inledande intresset för Hyllie var minst sagt svalt.
- Vi skrev avtalet 2001 med Percy och tiden efter det satt jag ner med varenda börsnoterat byggföretag och byggbolag och försökte intressera dem för att bygga i Hyllie. Det var inte någon som var intresserad.
- Men när man såg att arenan blev klar då började man knacka på. Nu vill vi vara med också.
Börje Klingberg har hunnit vara med om flera liknande förvandlingar under sin tid i Malmö. En bana som började 1997 i rollen som exploateringschef. Ett av de första uppdragen blev att ta fram ett förslag på vad kommunen skulle göra med Saab-området i Västra hamnen.
- Det var ju industriområde då. Jag kom ihåg att jag tidigare den sommaren varit i Nevada och så kändes det när man kom ut där. Att det var som Nevadas öken.

Bomässan fick igång byggherrarna
Trots den kala upplevelsen blev arbetsgruppens förslag att börja bygga på de västra delarna av området. Vid den tiden fanns färdiga planer på en bomässa på Ön i Limhamn år 2000. Men det skulle krockat med invigningen av Öresundsbron och efter lite effektivt övertalningsarbete hamnade Bomässan på Bo01 ett år senare.
- Min företrädare och jag satt ner med Tommy Hedlund som var mässgeneral då.
- 2001 skulle Sverige vara ordförandeland i EU så man kunde också göra det till en europeisk bomässa, säger Börje Klingberg som ser en tydlig parallell i hur Västra hamnen och Hyllie vuxit fram.
I och med bomässan kände byggherrarna sig förpliktade att investera i området även om marknaden var i botten just då. I Hyllie satsade Percy Nilsson och Steen & Ström.
- Den här typen av nya platser kräver att någon går före och vågar. Exempelvis börsnoterade bolag har svårt att klara det eftersom det är så svårt att kalkylera risker.

Trivsamhet och folkliv
Under samtalets gång återkommer Börje Klingberg ofta till samspelet mellan hus och människa och vad det är som gör en plats trivsam.
Hur det blir liv i gator och torg.
- Och för att en plats ska vara trivsam är det otroligt viktigt vad som händer i en byggnad. En byggnad som är död berikar inte platsen och vice versa. Det samspelet är otroligt viktigt. Vi brukar ibland säga att människor kommer och går men fastigheter består. Fastigheter och deras användning i en stad har jättestor betydelse på hur staden fungerar.
När Börje Klingberg tittar ut över stationstorget är han nöjd med hur det har blivit. Det finns, menar fastighetsdirektören, en viss risk med att stora byggnader kväver platserna de omger.
- Ett avskräckande exempel är utomhusmiljön vid Biblioteque National de France. Det är lite Clockwork Orange för mig, säger han och konstaterar med en blick över stationstorget att Hyllie har lyckats avvärja det hotet.
- Jag älskar den här platsen. Det är en sådan plats där barnen säger "oh, vad häftigt" som ger någon typ av internationell atmosfär. Jag har ju varit rädd att det skulle kännas som att de här stora kåkarna bara väller över en. Det är ju en risk med stora projekt men här tycker jag det har blivit bra.

Ett öppnare Malmö
Börje Klingbergs första erfarenhet av Malmö var genom ett sommarjobb på Lantmäteriet direkt efter examen från KTH i början av 70-talet. Dessutom var det här han träffade sin fru.
I en jämförelse mellan då och nu tycker han att Malmö blivit mycket öppnare för att testa nytt och våga.
- Jag tror den stora förändringen för bostäder kom egentligen med Potatisåkern. Att man vågade göra någonting som var annorlunda.
En del av förklaringen kan vara att staden tvingades byta skepnad när de stora industrierna försvann.
- Det är lätt att det blir så när allting tuffar på att saker och ting görs på ett visst sätt för att det alltid har varit så. Kriser föder ibland nya tankar.

Viktigt med ny vision
Under hans tid i Malmö har staden hittat en ny kurs och fått ny fart.
- Nu har det tuffat på sedan mitten på 1990-talet, därför tror jag det är viktigt att Malmö tar fram en ny vision. Sanningar som har gällt under den här tiden kanske inte behöver gälla framöver. Det ligger en väldig kraft i nya tankar, säger Börje Klingberg.
- Men sedan ska man inte göra nytt bara för sakens skull.
Själv kommer han att vara en del av processen ett litet tag till. Fastighetsdirektören lämnar sin post i slutet av april men kommer att slutföra en del förhandlingar som redan är inledda.

Maraton som rekreation
Några har undrat om han ska bli konsult nu men det har Börje Klingberg slagit ifrån sig.
- Nej, har jag sagt, jag ska bara sitta på en sten vid havet, ler han.
Det där med stenen är en underdrift. Börje Klingberg kanske vilar lite med utsikt över havet under sina långa löppass hemma i Halmstad men det finns rätt mycket på listan över vad han vill göra förutom de två maratonlopp i Stockholm och Berlin som han redan är anmäld till. Resa, läsa, umgås med fru och familj och tre barnbarn, spela golf och snorkla till exempel.
- Det finns så mycket annat i livet och var sak har sin tid, men det har varit en otrolig förmån om att få vara med om det här.