TEXT Anders Edström Frejman

Det lär inte ha undgått någon att Öresundsregionen växer så det knakar. Hela regionen befinner sig i en positiv spiral på många plan. På den svenska sidan gynnas till exempel Lund med omnejd av den kommande sameuropeiska forskningsanläggningen ESS i kombination med den helsvenska anläggningen MAX IV för synkronljusforskning. Citytunneln i Malmö och en allmänt uppgraderad kollektivtrafik inom ramen för Region Skåne har en positiv inverkan på etableringar i allmänhet och befolkningstillväxt i synnerhet.

 

Unikt planerad stadsdel

Det är med andra ord inte konstigt att det byggs mycket i regionen. Malmö är till exempel sedan länge föremål för en långsiktig stadsomvandling där det pågående jätteprojektet Västra Hamnen bara är ett exempel. Ett annat exempel är stadsdelen Hyllie i Malmö som så sent som i december 2010 fick en helt nybyggd station som är en del av Citytunneln. Men det intressanta är inte att det byggs i Hyllie utan hur det byggs. När Malmö stad planerar och låter exploatera stadsdelen gör man det på ett ganska unikt sätt.

 

Klimatkontrakt för Hyllie

Staden, E.ON och det kommunala förbundet VA SYD tecknade i början av 2011 något man kallar för ett klimatkontrakt där man förbundit sig att Hyllie ska bli regionens klimatsmartaste stadsdel och att energiförsörjningen senast 2020 ska bestå helt och hållet av förnybar eller återvunnen energi. Men för att det ska vara möjligt krävs att även byggherrar involveras i processen. Stadsbyggnadskontorets miljöstrateg Tor Fossum förklarar att man från kommunens sida kommunicerar vilken vision man har med olika delar av stadsdelen och hur den passar in i den övergripande målbilden alla ska jobba mot.

- Till exempel fördelning av olika upplåtelseformer av lägenheter, var öppna gemensamma ytor ska finnas eller hur avlopp och energisystem ska utformas. Tillsammans med kommunen har byggherrarna för bostadsområdet längs Hyllie Allé (1 700 lägenheter) tecknat en så kallad hållbarhetsöverenskommelse. Man kan säga att vi från kommunens sida styr lite hårdare än vad man normalt gör.

 

"Vi vill göra rätt från början"

En av anledningarna till att man gör på detta sätt är att man inte vill bygga in sig i ett hörn och att man vill uppnå synergieffekter - även med framtida teknik som man inte känner till i dag.

- Vi vill göra rätt från början. Vi har redan lärt oss mycket från Västra Hamnen genom att vi sett att det har hänt mycket på tekniksidan bara på de fem senaste åren. Marknaden har mognat och allt fler smarta lösningar kommer nu mer i full skala.

Hyllie kommer även att bli något av en testbänk i större skala för framtidens smarta stad. Fem byggherrar som är involverade i Hyllie har till exempel fått 50 miljoner i bidrag från EU för projektet Buildsmart i vilken klimatsmarta lösningar för ventilation, kyla och värme ska testas. En av visionerna i detta är att tekniken ska synliggöra för användaren hur denne själv kan påverka och styra energiförbrukningen. Henrik Aspegren på kommunförbundet VA SYD som gemensamt hanterar vatten- och avloppsfrågor för ett antal kommuner förklarar att man i Hyllie försöker ta ett helhetsgrepp på kretsloppsfrågor.

 

Stadsdel med energibalans

- Vi talar om energibalans inom stadsdelen. Det kanske låter banalt, men det skulle till exempel kunna ta sig i uttryck i att avfallskvarnar installeras i alla nybyggda fastigheter i stadsdelen och att avfallet via det lokala reningsverket blir till biogas.

Det handlar alltså om att å ena sidan minimera avfallsvolymer och transportbehov och å andra sidan återvinna så mycket som möjligt.

- Vad vi försöker göra i grunden är att se till att de lösningar vi tar fram inte leder till att vi fastnar i ett beroende av avfall som en energifråga. Annars hamnar man lätt i ett läge där förbränning av hushållsavfall blir den enda lösningen. Hushållsavfall är redan en handelsvara, säger Henrik Aspegren.

 

Mer vindel i näten

Mattias Örtenvik på E.ON - som levererar fjärrvärme och el - är mycket förväntansfull inför de lösningar som alla inblandade kommer att testa tillsammans under de kommande 10 till 15 åren då stadsdelen med 9 000 bostäder och lika många kontorsarbetsplatser växer fram. Bakgrunden är att framtidens energiförsörjning kommer att se fundamentalt annorlunda ut än dagens och gränserna mellan energislag kan komma att suddas ut något.

- Vi ser att den förnybara energins andel - inte minst vindel - kommer att öka i näten. Med detta följer att tillgången på energi kommer att variera över dygnet och därmed även energipriset. Det börjar bli allt intressantare att balansera användandet av el till den momentana tillgången på densamma, säger Mattias Örtenvik.

Redan i dag använder danskarna temporära överskott av sin vindel till att värma fjärrvärmevatten med hjälp av elpannor. På så sätt kan man dra ned på förbränning när denna möjlighet finns.

- Man kan säga att man länkar samman olika energibärare på ett tajtare sätt. Ett annat exempel är att utnyttja den termiska trögheten i betonghusens stommar till att lagra överskottsvärme.

 

Suddar ut gränser

Mattias Örtenvik har varit en av de drivande krafterna bakom projektet "Smarta nät" där energibolaget tillsammans med Malmö stad och Energimyndigheten tar fram intelligenta lösningar för att styra och lagra energi i stadsdelen tillsammans med Siemens som leverantör av tekniken bakom.

- Det som är unikt med Hyllie är att vi kommer att bygga in funktionalitet i systemet som gör det möjligt att optimera en hel stadsdel ur ett energiperspektiv. Lite slarvigt uttryckt att gränserna mellan kund och leverantör till viss del suddas ut genom att energin kan styras åt båda håll, avslutar Mattias Örtenvik.