text Tobias Christoffersson
foto Peter Kroon

- Här fanns ingenting. Eller: stationen höll på att byggas så där var ett öppet dike där spåret skulle gå, vid Holma, och så en betongindustri. Men annars inget.
Mikael Wallberg ser sig omkring där han står mitt på Hyllie Stationstorg, på tre av fyra sidor omgiven av stora och spännande byggnader: Point Hyllie, Malmö Arena, Emporia och ett tiotal andra hus kring och längs Hyllie Boulevard. Längre bort skymtar på den ena sidan arenahotellet och mässan, på den andra alla byggkranar, baracker och ställningar längs Hyllie Allé.
- Vi cyklade ut och hade våra möten i en liten paviljong som blivit över från Bo01-utställningen och placerats nedanför vattentornet. Någon gång regnade det mycket och alla blev jätteleriga, säger han.
- Och så kommer man nu med tåg, går över stenläggningen tjugo meter in i en hotellobby eller ett stort köpcentrum. Men vi hade en kaffekokare i paviljongen. Det var väldigt mysigt.

Slutet av en era
Mikael Wallberg har varit Malmö stads och Stadsbyggnadskontorets projektledare för planeringen av Hyllie sedan hösten 2006. Tillsammans med sitt team bestående av bland annat trafikplanerare, miljöexpert och plan- och bygglovsarkitekter har han under nästan tio års tid arbetat med utformningen av det Hyllie som ska bli Malmös andra stadskärna. Visioner. Mål. Gestaltningsprogram. Översiktsplan. Detaljplan. Och mycket mer.
Men inte mycket längre, för det här är hans näst sista vecka på jobbet.
Med anledning härav vill hyllie.com ta en promenad med Mikael; inte bara genom det Hyllie där det lugnt sagt hänt en del sedan hans första cykeltur hit, utan också genom det Hyllie där det ska hända så väldigt mycket mer de kommande tio femton åren. Vilka planer och platser är han särskilt fäst vid? Vad är han stolt över att ha åstadkommit?
Mikael Wallberg funderar ett par korta ögonblick, vänder sedan största delen av det Hyllie som är färdigbyggt ryggen och marscherar med raska steg boulevarden rakt söderut tills den tar slut. Han visar ut över leråkern, som ännu ostörd breder ut sig så långt ögat kan nå; här börjar i princip Söderslätt. Vintrie och Bunkeflo kyrkby syns en bit bort till höger, men Mikael riktar uppmärksamheten mot en trädrad och några hus mot Svågertorp till: gårdarna Erlandsro och Nydala.
- De här två gårdarna är resterna av det vi kallar Vintrie Medeltida bytomt. Husen där är från olika delar av 1800-talet, men strukturerna ligger kvar sedan medeltiden. Många sådana bytomter har funnit på slätten, men det här är en av mycket få som är kvar efter enskiftet. Vi hade tankar på att bygga ett verksamhetsområde här, men jag är glad att vi slog dem ur hågen. Istället blir det här den vackra plats där Hyllie och Malmö möter landskapet i söder, berättar Mikael.

Brett naturståk med odlingsmark
Hyllies småskaliga men täta stadsbebyggelse kommer att ta plats över hela leråkern framför oss och sträcka sig nästan ända ner till bytomten - men bara nästan. Mellan bytomten och stadskvarteren kommer att finnas ett brett naturstråk med en vattenpark och odlingsmark för dem som bor runtomkring.
Vi vänder om och traskar vidare österut, mot den del av Hyllie som sjuder livligast av byggaktivitet just nu: de blivande bostadskvarteren norr och söder om Hyllie Allé. Första fasen av utbyggnad i Hyllie skedde - och sker ännu - kring stationstorget och boulevarden, och kännetecknas av byggnader, målpunkter och mötesplatser i stor skala. Här är andra fasen i full gång, och den är av annat format och utseende.
- I planeringen av området kring Hyllie Allé har vi utgått från storkvarter, av typen som byggdes mycket i Europa årtiondet efter första världskriget, också i Malmö, med robusta fasader utåt och intim gårdsmiljö inåt. Men - vi har brutit upp dem för att skapa en småskalig kvartersbebyggelse med varierande uttryck som genomkorsas av gränder.
Mikael kryssar målmedvetet mellan byggplatsernas olika stadier av stök, arbete och uppförande; han passerar flera fasader och huskroppar som ser intressanta ut för att stanna på en liten grusplätt som ser ut att ha blivit över när tomterna delades in.
- Det är kanske lite knasigt, men detta är en av mina favoritplatser. De små, intima rummen i staden, de som man upptäcker av en slump när man strosar runt, är en värdefull motvikt till de stora, öppna, representativa rummen, och de glöms ofta bort i planeringen. Det här är ett sådant rum, ett av de första vi planerat av ett flertal. Några med träd, några med en bänk, några där barnen kan lära sig cykla.

Från genomfartsled till stadsgata
Längst i öster möter Hyllie Allé Pildammsvägen, som här är en stor, tungt trafikerad infartsled söderifrån från Yttre Ringvägen och trafikplats Naffentorp. Byggtransporterna bullrar och dammar förbi oss, men det är likväl hit Mikael Wallberg vill bege sig, för att med ett stort leende förklara:
- Anledningen till att vi nu står här, på denna fula plats, är ett av de viktigaste besluten jag varit med om att arbeta fram: att Pildammsvägen ska förvandlas från en sådan här genomfartsled till en stadsgata. Det var väldigt nära att det blev precis tvärtom: projekteringen för en "stadsmotorväg" med stora cirkulationsplatser var på väg att handlas upp när vi lyckades stoppa den.
Nu ska hela Pildammsvägen flyttas ett stycke mot Hyllie till, smalnas av ordentligt och få lägre hastighet. Därmed finns också ytor för ny stadsbebyggelse intill vägen på båda sidor.
Det är naturligt att tänka på Öresundsbron och Citytunneln som grundförutsättningar för att skapa en andra stadskärna i Hyllie, men faktum är att en sådan planerades här redan i början av 1960-talet.

Storslagna planer redan på 1960-talet
Vi fortsätter promenaden norrut längs Hyllie Vattenparksgata och lämnar snart byggdammet bakom oss för en utblick över stadsdelens nordöstra del. Här finns inte mycket att se. Tomterna slumrar ännu djupt, utan minsta tecken på att vara på väg att exploateras. Bakom dem, på andra sidan Pildammsvägen respektive Annetorpsleden: miljonprogramsområdena Lindeborg, Holma och Kroksbäck.
- Framtidsutsikterna för Malmö var enorma i början av sextiotalet, man talade om en halvmiljonstad kring millennieskiftet och en explosiv utveckling. Den kom inte. Hyllie skulle bli ett stadsdelscentrum för Holma, Lindeborg och Kroksbäck, men efter att Holma blev färdigt 1974 dog byggandet helt, berättar Mikael.
- På Lindeborg fanns länge cykelbanor som gick ner i en viadukt och inte kom upp på andra sidan, och på Kroksbäck slutade Hyllievångsvägen rakt i en vall. De skulle leda till ett Hyllie centrum som aldrig byggdes. Nu gör vi det, även om vi är försenade med 40 år!
För Mikael Wallberg och projektgruppen som planerar Hyllie är ett av de absolut viktigaste målen att Hyllie binds samman med Holma, Kroksbäck och Lindeborg i vad de kallar en "tät stadsväv".
- Genom att utbyggnaden på 1970-talet förblev oavslutad är de tre områdena i dag fysiskt helt segregerade. Det behöver inte vara något dåligt, men eftersom social segregation är ett stort problem i staden så tror vi på att jobba för att öka den fysiska integrationen. Med Hyllie fullt utbyggt knyter vi hop stora delar av södra Malmö.

Badhuset länkar samman södra Malmö
Mot norr finns en tydlig barriär som måste övervinnas: Annetorpsleden skär som en djup trafikravin genom marken mellan Hyllie och Holma-Kroksbäck. Undersökningar har gjorts som visar att det är möjligt att täcka över vägen, men det blir ett kostsamt företag som inte lär förverkligas i den närmare framtiden. Dock finns andra möjligheter för att integrera områdena, och en av dem är Mikael särskilt nöjd med att ha förverkligat.
- Det nya badhuset skulle egentligen ha byggts söder om Annetorpsleden, men vi fick igenom att flytta det till norr om istället, alldeles intill Holma och Kroksbäck, och förlänga Hyllie Boulevard dit.
Två broar leder över leden, vi har tagit den östra och korsar ett lerigt fält öronmärkt för bostäder. En bit bort bygger HSB sitt område Sportsbyn och på andra sidan badhuset planerar Malmö stad för 400 lägenheter. Så tar vi den västra bron och följer Hyllie Boulevard tillbaka mot stationstorget igen.

Ett nytt Lanskrona behöver kulturella mötesplatser
Men innan den promenad som blivit till en rundtur i såväl Hyllies nutid som historia och framtid har nått varvet runt har Mikael Wallberg en viktig poäng kvar att göra. De som kommer till Hyllie idag möts i första hand av ett kommersiellt centrum med handelsplatser, evenemangsindustri och kontorsverksamhet - eftersom det har byggts först. Emellertid planeras här för 10 000 bostäder, och nu har byggandet skjutit ordentlig fart: bara i år påbörjas 500 nya lägenheter. Men för att Hyllie verkligen ska kunna bli Malmös andra stadskärna krävs någonting mer.
- När Hyllie är fullt utbyggt och ihopbyggt med Holma, Kroksbäck och Lindeborg kommer fler människor att bo i det området än i Landskrona (40 000 jämfört med 30 000 i Landskrona). Men vem skulle bygga ett Landskrona utan ett bibliotek, utan ett museum, utan kulturverksamheter? Det är de allmänna, icke-kommersiella mötesplatserna och de mjuka värdena som ännu fattas i Hyllie. Att åstadkomma dem är i min mening en ödesfråga för utvecklingen, säger Mikael.
- Jag brinner för idén om ett stort kulturhus i fonden av Hyllie Boulevard och har kämpat för den sedan 2008. Politiska beslut väntar troligen under våren, får vi igenom det blir jag lycklig.

Nya utmaningar i Hörby
En lycklig man i Hörby, i så fall. För det är dit Mikael Wallberg är på väg nu: från den 1 april är han plan- och utvecklingschef i denna kommun.
- Efter tio år med Hyllie, en tid som präglat mig väldigt starkt, märkte jag att jag höll på att förlora nyfikenheten. Och då måste jag göra något helt annat. Nu blir det samma ämne fast andra frågeställningar och verktyg. Men jag kommer att sakna Hyllie, och framför allt mina kollegor.

Kommer du att bo i Hyllie någon gång?
- I så fall vill jag bo invid den stora, centrala parken som ska få fina naturvärden. Det hade varit fantastiskt.